Men jag ringde. Till lilla viktiga Anna-Karin som inte har en aning om vem jag är. Som sitter där och svarar snällt i sin lilla telefon, på sitt lilla kontor, i sin lilla värld.
Jag blir så trött på att en liten Anna-Karin kan göra så stor inverkan.
Jävla dag. Solen skiner och jag är sugen på att gå och köpa mjölk till mitt kaffe och kanske t.o.m lite bröd att äta till frukost.
Synd att jag är pank.
Marie.
