Jag gillar inte att erkänna att jag är en av de där svagisarna som bli enormt påverkade av bristen på solljus. Men här är det, jag erkänner! Ge mig nu vår, sol och knopp i träden. Så ska jag inte klaga mer, jag lovar.
För nu börjar det ordna sig. Reträtt. Mamma får fånga, men det är nog vad mammor är till för. Jag kommer fånga mina kycklingar när jag blir höna.
Pappa fångade för första gången han också. Det värmer mer än mycket.
Nu ser jag fram emot kvällar med mina vänner, dagar med näsan i böckerna och helger med kärlek. Ja. Det blir nog bra detta.
Marie.
