The meaning of Tingo.

Ja, dagarna och natterna kanns ohyggligt langa. Mest sitter jag och tittar pa TV/Freja. Det hander inte mycket, trots att jag befinner mig i London och borde vara sysselsatt dygnet runt. Jag har insett att jag, trots mina tidigare pastaenden, definitivt inte ar en storstadsmanniska. Jag vantrivs bland manniskor i affarerna, jag hatar trafiken, jag langtar efter havet. Det kan lata sa sjukt konstigt efter alla dessa ar av gnall fran min sida. Men man saknar ju inte vattnet forran det ar borta som man sager. I mitt fall rattsa bokstavligt talat.

Jag har borjat langta efter intelligenta manniskor. Inte for att Wiveca inte ar intelligent, men henne ser jag ju faktiskt bara ett par timmar om dagen och da ar hon trott efter jobbet. Och pa MITT jobb, dar tillats nog inte smarta manniskor att komma in ens! England ar ett land for mansgrisar. Har ar det dessutom helt okej att prata om kvinnor som om de vore horor allihop. Kanske ar darfor kvinnorna har ser ut som de vore det. De har kanske helt enkelt accepterat synen mannen har pa dem.
Samtalsamnen jag hor over bardisken behandlar oftast nagot av dessa tre amnen:

1. Fotboll


2. Sprit (foretradelsevis ol)


3. Brudar

Jag borjar kanna att jag inte langre ens kan skratta at det. Det har borjat trippa pa mina nerver. Sista dagen pa jobbet innan jag flyr landet ska jag fan tala om for de jalva kraken vad jag tycker. Da har jag anda inget att forlora. De kommer formodligen svalja bade tunga och gom. Och jag kommer i mitt stilla sinne grata och skratta samtidigt. Sen kommer jag glomma varenda ord de nagonsin sa och aka hem till mina vanner och min pojkvan och min familj. De har iaf vettiga saker att saga ibland!

For att ta upp nagot annat som suger med England sa kan vi ju alltid namna fukten. Det ar sa otroligt fuktigt. Overallt. Inomhus, utomhus. Varmt som kallt. For tillfallet ar det kallt. Och fuktigt. Det kryper in kall fukt i precis varenda liten vra och man fryser tamejfan in i margen. Jag har dessutom utvecklat ett rossel i lungorna som verkar harstamma fran, just det, fukten!

Jag ska aldrig mer klaga pa att luften i mamma och Freddys hus ar for torr. Jag bor hellre i Sahara an har!

This is England.

Mary

Okej lads and loves. Nu har jag en del att uppdatera, sa here it goes!

Fordelar med min vistelse:

• Jag lar mig prata engelska med brittisk accent. Det ar alltid lite tufft.
• Tio minuters bilfard harifran finns varldens mest pittoreska/smalaskiga engelska lantby. Den har allt man kan dromma om. En liten lokal pub med en dinglande metallskylt utanfor, sma laga stenhus och mysiga gatunamn typ, Dark Lane. Love it!
• Lagg pa tio minuter sa kommer man till Brentwood. En stad i typisk engelsk standard, med massor av trevliga affarer. Arkitekturen i england kan man inte klaga pa, och dessutom har de behallt sina kyrkor i ursprungsutseende med oputsad sten.
• Hosten har inte kommit hit an, det ar fortfarande sensommar.
• Kladerna pa Primark ar SLAENDE billiga. Man far fnatt. En burk med Body Butter i stil med de som finns pa Body Shop kostar £1 Det ar femton svenska kronor, alltsa nastintill ingenting. Woooohooo! Lotions and potions for hela slanten. Bokstavligt talat dara.

Nackdelar:

• Britter ar INTE ett dugg trevliga egentligen. Det ar en valdigt artig och valuppfostrad yta pa varenda kotte, men det ar som sagt var bara en yta.
• Vanstertrafik ar och forblir en dalig ide. Bara ge er?!
• Bebisar ar roliga salange de inte ar ens egna, punkt.
• Dimma! Det ar inte host har, men dimmigt ar det tamejfan anda. Jamt.
• Ett jobb pa en pub i england som svensk tjej ar inget jag rekomenderar, till nagon. De blandar LASK och OL i detta landet. Och det ar inte nagot som hander nan gang da och da, det ar vanligare an att dricka olen utan. Om olen har en dash av lemonade heter det Top. Om den har tva dashes av lemonade heter det Shandie. Fosters Top ar det vanligaste jag saljer. LAGER med FRUKTSODA i! WTF?!
• Engelska man ar traktlosa fetton och engelska kvinnor ar slampor. Nuff said.

Nu ska jag sova. G'nite.

Jag vill fortfarande hem.

JAG VILL HEM!

cut it!

Japp, nu ar det klippt. Jag ar nojd och alla ar glada.

I fredags var jag, syster, Steves syster Jenny och ett gang med hennes vanner ute och klubbade. Det var inte riktigt min grej maste jag medge. Och engelska kvinnor ser ut som slampor hela hogen.
Igar var det mest bara bakfylla hela dagen. Jag och Wiveca lagade mat och tittade pa film. Mysigt mysigt.
Ikvall borjar jag jobba pa puben. Gosh!

Min hjarna star still.

Marie

"Gotta love tesco"

Idag har jag och syster yster varit pa puben, IGEN, och pratat med landlorden Steve. Han pratade om lite papper han ville ha och sen informerade han mig om att jag ska borja jobba pa sondag! Ar ratt jakla nervos maste jag erkanna eftersom det ar ett nytt jobb och att jag dessutom inte ar van vid att prata engelska jamt. Men det kommer val bli bra, hoppas jag.

Sen gick vi den 25 minuter langa promenaden till Tesco och handade mat. Tesco ar som Ica Maxi i Angelholm ganger 20. Helt javla enormt, prydligt stadad och ordentligt staplat. Det ser ut som en san dar laskig film fran USA med enorma hyllor som man gar vilse mellan. Ingen trevlig upplevelse for mig, maste jag erkanna. Men mat ar ju alltid bra. Nar vi kom hem lagade vi mat. Det blev mumsig svensk potatismos med mindre mumsiga engelska korvar. Engelsk mat ar numera, aven av mig, ansedd som ratt javla acklig.

Kvallen avslutades framfor tv:n med ett glas rosa bubbel tillsammans med syster. Det var trevligt.

Imorgon ska vi traska hem till systers kompis Emma som ar frisor och klippa oss. Det dyker eventuellt upp lite bilder snart.

Tills dess, adjoss.

Idag var jag och syster i Romford halva dagen och shoppade och traskade runt. Jag kopte varldens finaste gula klanning. A-linje and all. Den kommer nog iofs mer fungera som tunika till jeans ett tag framover eftersom det ar england och har ar det kallt och ruggigt mest hela tiden.

Jag langtar hem! Det ar lite tramsigt med tanke pa att jag bara har varit har i tre dagar, men det ar val som sagt vetskapen om att det kommer bli manga dagar till..

Framforallt saknar jag min man.

Nu ar klockan snart atta och vi ska nog laga mat. Freja har badat och jag har duchat och alla ar nojda och glada. Mycket informativt inlagg dethar.. Det far bli battre nasta gang..

Koss och ajoss.

Way on downsouth, Londontown!

Ja, nu var man alltsa pa plats.. sa ursakta bristen pa prickar over diverse bokstaver.

Forsta flygturen i mitt liv var en riot! Det var skitroligt ju! Alla som pastar att det gor ont lite overallt och att det ar sadar speciellt obehagligt maste vara lite tokiga! Jag alskade det! Eller okej, jag alskade det nar jag val var uppe i luften och inte hade mycket val! Da var det bara att slappna av och enjoy the ride!

Nu har jag spenderat tva natter i mitt provisoriska hem. Det ar hemlangtigt och roligt samtidigt. Kan inte riktigt slappna av eftersom jag ar medveten om att jag inte kommer vara i sverige forran om tre manader. Det kanns som en otroligt lang tid for en som aldrig har varit hemmifran langre an en vecka i taget!

Aja, anyway. Nu sitter jag alltsa pa det som ska vara mitt rum och surfar pa en crappy barbar dator med engelskt tangentbord.. Och det ar ratt nice.

Nite nite.

You know it hurts to breath.

Nu är det måndag. Seperationsångesten är vansinnigt påtaglig. Numera knyter sig inte magen lite då och då; den har knutit sig permanent i någon slags kärringknut som ingen kan snyta upp. Inte ens en scout. Fast de sägs att alltid vara redo.

Igår kväll var jag för trött för att ens orka vara seriös när jag pratade med M. Det var som en kavalkad av kass humor och skrattanfall, från min sida. M konstaterade mest att jag faktiskt inte var rolig. Den sena kvällen resulterade i hysterisk trötthet när klockan ringde vid nio, och den var inte den enda som ringde. Min mor var på hugget i vanlig ordning och ville få mig på fötter över telefon. Det i sin tur resulterade i ett smärre sammanbrott för mig. Jag grät och skrek och visste nog inte ens vad det var jag var ledsen över. Nog mest allting.
Jag vägrade på så sätt att ringa ett enda samtal, ställde om väckarklockan på tolv och somnade om.

När jag väl var vaken insåg jag att jag ju skulle till Malmö idag. Så jag tog mig samman och åkte. Trots mitt kassa humör. En kaffe Latte att ta med hjälpte lite iaf.

Jag och bror gjorde ärenden åt honom och tiden gick. Nu är jag hemma igen och väntar på M som böt befinna sig här inom tio minuter. Jag har hunnit skriva av benen på min trasiga säng också.

Marie

Ja, det går att snusa när man är hungrig. Det hjälper t.o.m. Mot hungern that is..
Vad som däremot inget hjälper mot är mitt tillstånd av extrem stress. Jag är knappt befintlig just nu. Har nog aldrig haft såhär mycket att göra på såhär kort tid.

Somnade t.ex vid tre i morse och vaknade när mär min mobil trodde att klockan var elva. Flög upp ur sängen och funderade inte särskilt mycket över att det var så mörkt ute. En halvtimme senare startade jag datorn och insåg att klockan var kvart över åtta. MERD! tänkte jag då.

NU ska jag snart till helsingborg och först träffa far och Carina och gå på auktion. Sen ska jag hem till Dila och gnälla över att jag är stressad. Imorgon ska jag ringa femtusen samtal till olika läkare och myndigheter, sen ska jag åka till Malmö och träffa bror. På kvällen kommer Mattias. På tisdag ska jag på mote på soc och kräva pengar för att jag för tillfället svälter efter denna kassa sommar med brist på jobb. Sen ska jag försöka locka till mig lite av min lön, och det är fan fördjävligt att behöva gnälla på chefen som hra ställt upp så mycket för mig och försökt ge mig jobb fast där inte har varit något. MEn jag svälter ju! Fast ja, å andra sidan hjälper det ju att snusa.

På fredag klockan 17.45 lämnar jag Ängelholm, och jag kommer tillbaka till jul.

Hejdå!

En vecka kvar..

Har precis läst ut "Veronika bestämmer sig för att dö" av Paulo Coelho. Det är den tredje boken jag läser som han har skrivit. Den här var bäst hittills.. Nästa blir "Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät".

Om en timme lämnar jag Ängelholm för en stund. Kanske lika bra att vänja sig..

Fem dagar hos Mattias. Det var fint.

Marie

Foto taget av Simon Karlsson
http://slajmboll-photo.deviantart.com/

Jaha! Tandvärk alltså! Sigh!

Idag hade vårt band The Airbourne Society sin första spelning. Den ägde rum i mitt trapphus och vi hade minst 25 personer där som satt i trappan och lyssnade. Det var mucho alternativt gjort av oss, och jävligt roligt.

The Airbourne Society [Klicka!]

Nu sitter jag hemma hos mamma och lyssnar på Joshua och är salongsberusad på dry martini[que] och längtar efter min man.

Boken snart. Burpojken, skriven av Torey Hayden. Väldans bra.

Nite Nite.

Vaknade av att telefonen ringde idag.. Det var Gustav som ville käka lunch på Format. Naturligtvis var jag sugen och drog på mig nya gråa koftan och gamla rosa baskern och begav mig. En chokladboll och en latte senare traskade vi och lämnade film på Vieokalle. En rättså alldaglig förmiddag, men ändå speciell på något sätt. Jag gillar våra samtal. Gustavs och mina.

Imorgon kommer en tjej hit och kikar på lägenheten. Hon ska troligtvis bo här när jag är borta och ta hand om kissekatten. Det hade varit rätt bra om hon gjorde det, annars kanske han svälter..

På söndag åker jag till Göteborg. Till Mattias, till kärlek. Det är knappt klokt att jag känner mig så himla ensam utan honom. Jag är omgiven av händelser och ändå vill jag bara sitta där i hans [i andrahand hyrda] soffa i en [i andrahand hyrd] 25 kvadratare på Hisingen. Jag drivs av längtan.

Ben Harpers nya skiva är ett mästerverk. Repeat. Och Otis Redding också. Yum.

Sova nu. Nite Nite.

http://www.nature.com/nature/journal/v448/n7153/images/448522a-i1.0.jpg

Sagoslyna. Fabelhynda. Falala, jag har så otroligt ont i huvudet.

Mamma hälsade på mig tidigare i kväll. Vid halv sju för att vara precis. Då informerade jag henne om att jag hade huvudvärk, varpå hon uppmärksammade mig på det faktum att jag inte har intagit en droppe vätska på hela dagen. KAN VARA DET! tänkte jag och satte i mig ett fett glass vatten. Det hjälpte inte ett skvatt. Jävla skit. Jag får inte bli sjuk nu, jag ska ju umgås med min man Mattias massor innan jag lämnar landet..

Aja, har sett tre filmer idag. LOVEfilm.se är bra skit.

Nu ska jag ta hand om mitt arma huvud.

Nite Nite.

Okej, prata!

En lägenhet upp och ner, ett bokat flygplan och en kärlek som inte går att ignorera.
En väldig massa uppdrag och inte minsta idé om hur det ska gå till. Jag tror att jag vänder mig till orden från en väldigt god vän: Om du har minsta tvivel på att det kommer att gå precis som du hade planerat; go with the flow.

Det är precis det jag ämnar att göra. Det finns inte speciellt mycket som kan gå fel egentligen. Jag kan upptäcka att jag längtar hem något helt sjukt mycket, men det har jag redan ställt in mig på. Jag kan inse att Ängelholm inte är så dåligt ändå. Fat chance..

Jag tänkte ändå gå in i det nya året genom bakdörren, så varför inte göra lite fel innan dess? Sen är det ändå bara vi två. Och jag älskar tanken på det.

Moulin Rouge må vara en lökig Hollywood-produktion men jag gråter tamefan ändå varje gång jag ser den.

Mary

Så! Min lägenhet är på nytt stökig, och det är ingen som är förvånad. Allra minst jag.
Ikväll ska jag och Dila titta på film, baka kaka och prata strunt! Det är bra grejor!

Imorgon är det eventuellt jobb igen. Jobb är trevligt och bra för inkomsten. Sen kanske Göteborg med Mattias på måndag.. kolla lägenhet and stuf.f

Ballooooba.

Är det bara när jag bloggar som hela Blogger beter sig ungefär lika segt som en dator gjorde på mitten av åttiotalet eller hör det till vanligheterna? Någon kan väl meddela mig om de vet, för jag börjar tröttna. Tålamodet har börjat tryta så att säga.

Knapra gamla sega cheez balls är en liten syssesättning jag gillar. De är speciellt goda när de är sega nämligen. Först kommer ostsmaken, sen kommer segheten, sist kommer rivsåren i gommen. De är bäst.

Nu ska jag se på A Clockwork Orange tills jag ska jobba.

Klara, färdiga, rym!

Jag rymmer! Sa ajöss till syster för denna gången nyss, hon sa "vi ses om en månad". Herrejisses vad verkligt det blev plötsligt. I'm goin away baby, and I don't know when I'm comin back.

Alla The Shins album samlade i en och samma playlist plågar grannarna och det åskar mängder utanför. Grim Fandango. GRIM FANDANGO! I needs it.

Nite nite.

En plötslig vind slog håret i mitt ansikte trots att det egentligen var en spindel som föll till marken.
Morgonen kom för fort den där natten på balkongen när jag mest bara ville smälta in i dig.
Kaffet har stått och det kommer nog aldrig att sluta stå på det sättet. Fysiskt kanske.
Sommaren som lovade allt men inte höll. Vi dog och den med oss. Det höll inte.
Sen kom solen ändå, men med en saga i tonen. En saga om tappra riddare och en blåst som inte ville ta tag i annat än ditt för långa hår.
Flykten närmar sig. Följ med?

Nu haglar det. Det är ju inte så konstigt, det är ju trots allt Juli.