fredag 22 december 2006

Jag kliar ut dig ur mina stickande armar och du dansar alltid bort fortare än sockervadd på pinnen. Utan dina skor dansar jag nog minst lika långsamt i andra riktningar. Men en mamma som trycker huvudet i toaletten och en pappa som trycker huvudet i sanden är precis det sista mina personligheter behöver en borttappad sensommar. Om det inte vore för bjällerklang och soffgirlang och allt som jag avskyr i dina fingertoppar.
För när du fumlar förbi mitt hår vil jag hellre raka av det än någonsin duscha igen. Vatten har passerat dig och det är våldsamma scener som spelas upp i min maggrop när jag inser att dina organ ser ut precis som mina.
Ett litet steg mot månen för en man från Sverige och ett stort steg bort från födelsen för en kvinna från Böske.
Kaninen sitter kvar i dina hjul och du kommer nog alltid att springa baklänges om du inte vänder på skaftet och sätter ner klacken i taket.
Men en bror som vet att medicin är bättre än att tänka och en syster som är två liv är det enda jag behöver en tidig vår som denna. Jag behöver rulla ner för en backe och skratta hjärtat ur halsgropen precis som när jag var barn, utan att behöva få gräsfläckar på mina ärriga fötter.
Du luktar kanel och jag luktar cigarett.
Är det meningen att det ska vara roligt?
Powered By Blogger