I just can't wait!

Nu ar jag har igen. Slosar livet pa att blogga. I vanlig ordning.

Jag har pa senaste last en himla massa bloggar. Jag alskar att lasa om andra manniskors tankar och ideer. Bloggen ar detta artiondets basta uppfinning. Sen kan man ju diskutera varfor folk bloggar om mode nar ingen egentligen bryr sig om vad de har pa sig eller tycker att andra ska ha pa sig. Manniskan ar nyfiken. Vi ar intresserade av att veta smaskiga hemligheter om folks privatliv. Vi gillar att jamfora. Vi vill se om deras liv ar samre eller battre an vart.

Jag tycker om att lasa bloggar som tjejer skriver. Konstigt egentligen, med tanke pa att jag foredrar att umgas med killar. Tjejer rivaliserar med varandra, blir kara hit och dit, tappar bort sig och dricker en massa roliga drinkar. Jag alskar att inse om och om igen hur lite tjej jag egentligen ar. Med detta inte sagt att jag ar transsexuell eller butch. Bara inte sa tjejig. Ibland kan jag langta efter att ha en massa tjejkompisar, men i slutandan trottnar jag anda alltid. Det racker att lasa bloggar och fnissa lite for sig sjalv.

Jag trivs ratt bra med min blygsamma skara tjejkompisar. En som har funnits dar hela livet. Som an idag inte upphor att forvana mig med sin tokiga personlighet. Hon som staller upp fast det egentligen hade varit lattare att lata bli. Henne skulle jag inte klara av att tappa bort. Utan henne skulle det bli ett stort hal i mitt liv. Ett hal for stort for att fylla igen.

Nej, usch. Sentimental pa kvallskvisten. Dags att lasa bok och sen sova.

Godnatt.